Oroväckande nog känner jag att värken i fingrarna är tillbaka. Jag försöker att inte låtsas om det. Jag blundar jättehårt. Blundar blundar blundar. Sen drömmer jag mardrömmar. Då vågar jag inte sova. Kurar ihop mig under både sommartäcket och vintertäcket. Då blir det alldeles för varmt och jag kan inte sova sen när jag inte är rädd längre. Ibland önskar jag att jag hade mycket mer tid.