Det finns tre saker jag funderar på. Det första tänker jag inte säga av den enkla anledning att det inte rör någon annan utom mig och kanske någon mer. Fast dom läser inte min blogg. Så det är helt onödigt att skriva om det här. Dessutom har jag nästan tänkt på det så mycket att det börjar bli jättegammalt och ointressant och jag kan lika gärna lägga ner att tänka på det och hitta på något annat.
Det andra är att den bästa butiken i hela världen har gått i konkurs. Hur är det möjligt? Det borde inte vara möjligt. Jag tror fortfarande att det är ett skämt. Fastän jag spenderade nästan en timme i affären tillsammans med resten av alla Kinnabor. Det är en epok som går i graven. Klädaffären som jag sen jag började köpa kläder alltid handlat i. Klädaffären som alltid haft ett helt annat och bättre utbud än alla andra i sin kedja. Jag förstår inte hur det här kan hända. Det är som om hela min barndom gått i konkurs. Det är en förlust inte bara för Kinna utan för resten av västvärlden.
Jepp, och de tredje jag tänker på kan jag inte heller säga. För det är pinsamt. Mest pinsam för att jag nog är lite svartsjuk och det skulle jag aldrig erkänna, inte för mig själv och absolut inte för någon annan. Alltså skriver jag inte det på min blogg heller.
Så egentligen borde jag ha låtit bli att skriva det här inlägget överhuvudtaget. Men ja, ibland måste man skriva på sin blogg.